Måtte de hjälpa...

Idag hoppas jag att räddningen kommer till mina katter. Ska ner till apoteket i eftermidda och hämta ut feliwayen.

Jag har fått börja sova på soffan. Doris klara inte av att jag går in i sovrummet. Då står hon bara och skriker. Och stänga in henne där går inte heller. Men hon är nöjd när hon och jag är tillsammans. Så därför sover jag på soffan tills mina sötnosar är vänner igen. Få se hur mör jag är imorrn efter en natt till på soffan och sen jobba 7-16...

Det gick bra hos veterinären igår. Doris fick lugnande och så tog de bort hennes klo som hon hade ont vid. Så nu har hon en klo mindre för alltid :) Hoppas bara att det inte blir infekterat nu, så vi slipper åka dit igen och få medicin.

Mormor tar Doris på lördag som tur är. Annars skulle jag inte kunna ha fest. Fast hur laddad för fest jag är nu med tanke på att jag inte kan slappna av är ju en annan sak
:)

Blir bara inlägg om katterna nu, men jag tänker inte på annat just nu. Det är otroligt jobbigt att ha det så här...


Tratt-Fia

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback